Gårdagen....

Fy fan.
Tomas frågar om jag vill gå ut och röka, han ser helt förstörd ut.
Han har fått sparken.
Chefen från Bemanningsföretaget har tagit undan honom och i stort sett sagt "Du kan gå här ifrån nu."
Ingen uppsägningstid, handslag eller förklaring
Fy fan.
Samma chef säger sen att han vill prata med mig, efter Henrik,
Hjärtat bankar snabbare....
-Ska du säga samma sak till mig, som till Tomas?
Han tittar på mig med stora, tomma tallriks-ögon.
-Vet du vad jag pratade med Tomas om?
Jag darrar lite på rösten, men försöker le...-Ja, han berättade.
_Jaha, nejdå...inte samma sak.

Jag väntar rastlöst och otåligt,ska bara Mattias få jobba kvar..?
Efter ett tag kommer han ner för trappen, det slår mig nu att han påminner om en sån där engelsk blodhund, hängig och sorgset optimistisk.
Det visar sig att Tomas har fått sparken för att vi vikarier har gjort för mycket fel, och nån var tvungen att gå.
Hade jag inte blivit så bra på senaste tiden, hade den personen varit jag.

-Men du behöver inte vara orolig, du är säker, och bestämmer i stort sett själv när/om du vill sluta jobba här, dom är jättenöjda...nu.

Han försäkrar mig om min framtid, säger att han gillar vårt samarbete, ger mig ett handslag och tom. en lätt kram.
Hade jag varit i Tomas sits, hade det här varit den perfekta sparkningen.
Han fick ingenting.

Jag går ut och röker med Tomas igen, skiter i att rasten är över.
Jag får hans efternamn så vi kan hålla kontakten på facebook.
-Nu får vi väl bara vara grannar istället. säger han med ett trött leende.
Han förklarar att han har haft problem tidigare och därför inte jobbat på länge,
men fick hopp när bemanningen tog hand om honom och sa:
"Vi ska va en av de få som ger dig en chans, vi tror på dig!"
Bullshit.
Nu står han här, rödögd och förnedrad.
Jag tycker om Tomas, han har varit en av de stora anledningarna till att jag trivs så bra på jobbet.
Om Mattias slutar, kommer jag inte ha någon att prata med.

Jag fick ett prestations-prat, Henrik fick anställning och löneförhöjning
och Tomas fick åka hem vid lunch utan inkomst i bilen han skulle skrota för att han nu äntligen kunde köpa en ny, utan så mycket som ett tack...

Fy fan.