när man inte är patetisk...

Var och festade runt med folk som var dryga 20-30-40-tillochmed50 år äldre än mig, hade så jävla kul, även om det bara var en kort stund.

och nej, även om man ser folk, fast i 80-talet och dylikt, folk som har fastnat..i vad det än är för period, där de hade sin höjdpunkt, så finner jag hopp....

jag känner mig glad
jag känner att de ytliga ting vi bryr oss om på diverse nattklubbar,partyn,pubar och liknande har för en kort...kort.. stund försvunnit.

och det är ren.
pur.
glädje
:-)
Dom är bättre än oss. och det menar jag.
Att säga att någon är patetisk, är bara att säga att man inte har lärt sig nog av den personen...

synd att min tidsplanering inte tillåter mig att vara glad i mer än en timme till....


Förutom det att livet sjunker i allmänhet, så börjar lägenheten komma på plats, börjar äntligen kännas som ett hem...
mitt..hem...
konstigt

Jag tänker försöka skita i fullständigt i vad annat folk tycker, och bara köra på egen vilja..
helt sjukt, men jag tänker försöka....
men å andra sidan så kanske ni borde säga till om nåt blir lite väl kons.....NEJ!!!
jag är konstig..och det kommer även mitt hem vara...så är det,...

fy fan..nu ramblar jag.. Doris larvar sig igen...

måste skriva klart..men ändå inte..fan...ska fira mig själv imorgon, men ändå inte...
mycket konstig födelsedeg i onsdags...mycket sansad och vuxen.....
tisdagen däremot...haha
hade faktiskt glömt bort den själv...
har fortfarande ont i rumpan tack vare Lucas.. :-)


Jag tackar gud för att jag har mina vänner, alla de jag har!